Добавил:
Опубликованный материал нарушает ваши авторские права? Сообщите нам.
Вуз: Предмет: Файл:

Сборник упражнений к базовому курсу современный шведский язык

.pdf
Скачиваний:
0
Добавлен:
07.09.2026
Размер:
2 Мб
Скачать
Приложения
341
Svar: När du skriver att golvet har blivit buckligt så har du säkert ett parkett­golv. Där är den här typen av skador inte helt ovanliga. Skälet till buckligheten antingen att:
1. Golvet är lagt för tajt mot väggarna. Det ska «fl yta» och ha spelrum mot alla
väggar.
2. Luft- eller golvfuktigheten är av någon anledning så hög att parketten
sväller.
I det första fallet, och om det är mindre skillnader i höjd, kan du ta bort golv­lister och kapa golvet utmed väggarna så att det skapas en springa mellan golv och vägg. Om du har tur kan då golvet (gäller även efter en period med hög luftfuktighet) lägga sig plant. I det senare fallet kan det eventuellt vara någon typ av vattenskada eller läckage som orsakat ojämnheten. Då är det viktigt att ta reda på vad som har orsakat vattenskadan och åtgärda problemet. Golvet får dessvärre bytas ut.
Klinker på balkonggolv?
Jag har sett tidigare råd i Hemma i HSB att man bör undvika att måla balkong­golvet eftersom betongen behöver andas och därför «lyfter» färgen varje år. Kan man lägga klinker på balkongen i stället?
Svar: Ja, det går oftast utmärkt att lägga klinker på betongbalkongen. Klinker släpper igenom tillräckligt med luft, till skillnad från målarfärg.
Man ska dock tänka på några saker så att investeringen håller:
1. Blästra helst betongplattan lätt så att alla färgrester och löst liggande be­tongdamm tas bort. Det kan eventuellt räcka med en kraftfull borstning med stål­borste över hela ytan. Om du har skador på balkongens betonggolv kan de behöva lagas på ett fackmässigt sätt.
2. Leta rätt på en frostbeständig klinker, alla är inte sådana! Sök hos fackhandeln.
3. Slutligen behövs ett frostbeständigt fi x för klinkern.
Det kluckar i mina element
Det «kluckar» ibland i mina element i lägenheten, som ligger på tredje våningen. Det irriterar mig. Samtidigt funderar jag på om värmen kommer fram eftersom elementen inte känns riktigt varma, ens på vintern. Jag har hört att man kan lufta elementen. Hur gör man då? Måste jag gå till brf-styrelsen och be om lov? Eller ska kanske föreningen lufta alla element? Är det farligt på något sätt?
Nils Göransson, Nässjö
Svar: Visst kan du lufta elementen själv, om du gör det rätt. Tre saker är dock viktiga att tänka på i sammanhanget:
1. Skaff a en särskild luftningsnyckel, som är avpassad för den särskilda luftningsnippel som fi nns på varje vattenfylld radiator. Gå till järnaff ären och fråga om råd och köp rätt nyckel!
2. Ha en kopp eller annan liten skål under nippeln när du försiktigt öppnar (den kan sitta hårt om elementet målats några gånger) den gängade tappen som öppnar det förslutna elementet.
342
Приложения
3. Gänga inte ut tappen med luftningsnyckeln för långt — då kan hela förslutningen lossna! Utan öppna försiktigt — motsols — tills du hör att luft eller vatten kommer genom nippeln. Ofta är det inte mycket luft i elementet. Stoppa luftningen när det bara kommer vatten och dra åt gängtappen väl — medsols — med luftningsnyckeln. Informera gärna din bostadsrättsförenings styrelse om att du luftat elementen — det kan nämligen behövas fyllas på nytt vatten i värmesystemet om mycket luft tryckts ut.
Vem ersätter krossade fönster?
En natt fi ck min dotter två stora stenar inslängda genom två fönster. Händelsen är polisanmäld. Jag undrar, ersätts skadan av bostadsrättsföreningens försäkring eller av min dotters hemförsäkring?
Svar: Enligt bostadsrättsföreningens stadgar (HSBs normalstadgar) så har bostadsrättshavaren underhålls- och reparationsansvar för glas i fönster och dörrar samt spröjs på fönster. Även för inre målning och målning mellan bågarna. Bostadsrättsföreningen ansvarar för fönsterkarm och fönsterbåge och även för utvändig målning.
I ert fall ska din dotter reparera fönsterglasen och betala kostnaderna för det. Om det blivit skador på fönsterkarm eller fönsterbåge ska dessa repareras och b etalas av bostadsrättsföreningen. Vad gäller försäkringar så ersätter försäkringsbolagen skadekostnaderna, med avdrag för självrisk, för respektive försäkringstagare. Din dotters skadekostnader, överstigande självrisk, ska alltså betalas av hennes hemförsäkring och bostadsrättstillägget.
Vem ansvarar för avloppsröret?
Kan ni hjälpa till att reda ut begreppen om vem som ansvarar för att reparera ett trasigt avloppsrör och eventuella följdskador? Och vilken försäkring ska ersätta eventuella följdskador?
Svar: Först får vi reda ut underhålls- och reparationsansansvaret. Enligt HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar ansvarar bostadsrättshavaren för led­ningar för avlopp, gas, elektricitet, vatten och anordningar för installationsöver­föring till de delar dessa är synliga i lägenheten och endast betjänar den aktuella lägenheten. Denne ansvarar också för avstängningsventiler och anslutningskopp­lingar på vattenledning till disk- och tvättmaskin, kyl/frys och sanitetsporslin. Bo­stadsrättsföreningen svarar för ledningar för avlopp, vatten, värme, gas, elektrici­tet om föreningen försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fl er än en lägenhet, samt om de inte är synliga i lägenheten. Om det till exempel uppstår ett läckage på ett avloppsrör som är inbyggt i en väggslits ska bostadsrättsföreningen svara för reparationen av avloppsröret och exempelvis upptorkning av bjälklaget. Bostadsrättshavaren åtgärdar och bekostar bland annat nya ytskikt. Om det upp­står läckage på ett synligt avloppsrör under diskbänken i en lägenhet så är det bo­stadsrättshavaren som svarar för reparationen av avloppsröret. För övriga skador i lägenheten och på huset gäller samma fördelningsansvar för reparation som om
Приложения
343
det skulle vara läckage på ett inbyggt rör. Både bostadsrättsföreningen (som har fastighetsförsäkring) och bostadsrättshavaren (som har bostadsrättstillägg) anmä­ler skadan till sitt respektive försäkringsbolag och erhåller ersättning enligt försäk­ringsvillkoren. Det fi nns ett undantag från den ovan beskrivna fördelningen och det är vid vattenledningsskada. För skada på själva vattenledningen ansvarar den av bostadsrättsföreningen eller bostadsrättshavaren som bär underhålls- och repa­rationsansvaret enligt stadgarna på samma sätt som ovan beskrivits för avloppsrör. För de följdskador som uppstår svarar dock bostadsrättsföreningen.
Bostadsrättshavaren svarar för reparation endast om skadan uppkommit ge-
nom vårdslöshet eller försummelse.
Vem ska betala min förstörda bil?
Efter en ganska stormig natt fann jag min bil under ett nedblåst träd. Hela taket hade blivit intryckt och det var bara att bärga bilen till närmsta verkstad. Trädet såg ganska ruttet ut, vilket jag också påtalade för fastighetsägaren. Han ville dock inte ta på sig någon skuld för att trädet blåst ned utan bad mig ta kontakt med mitt bilförsäkringsbolag för att det skulle ta hand om skadan. Hur fungerar försäkringarna och ansvaret i ett sådant här fall?
Svar: I det här fallet är det helt rätt att bilförsäkringsbolaget kontaktas i första hand. Det är de som primärt ska reglera skadan. Den självrisk och eventuella andra kostnader som du drabbats av i samband med skadan kan du sedan kräva fastighetsägaren på genom ett skadeståndsanspråk. I detta anspråk ska du också påpeka att trädet var ruttet och eventuellt andra omständigheter. Det är också bra att ha bilddokumentation som kan styrka detta.
Om det vid en skadeståndsrättslig bedömning visar sig att fastighetsägaren varit försumlig, d v s borde känt till trädets kondition, ska du få ersättning för dina kostnader.
Fastighetsägaren kan sedan skicka in skadeståndsanspråket till sitt försäk­ringsbolag och eventuellt få ersättning därifrån med avdrag för självrisk.
Hjälp, det regnar in!
Vår lägenhet ligger längst upp i huset. Efter några snöfall och därpå följande töväder så började det läcka in vatten från taket. Föreningens fastighetsförsäkring vill inte ersätta skadorna på takfärgen och tapeterna. Ska det vara så? Gäller min egen hemförsäkring?
Svar: Föreningens fastighetsförsäkring gäller för skada genom oförutsedd utströmning av vatten från installation, t.ex. vatten- och avloppsrör och element, oftast också akvarium och vattensäng, eller vatten från invändigt utrymme som har golvbrunn och försetts med fuktisolerande ytskikt. Kallas ibland för bristfällig våtisolering. Vattenskador som uppkommit genom att smältvatten från snö och is har trängt in genom taket ersätts alltså inte. Samma villkorsregler gäller också för hemförsäkringens bostadsrättstillägg.
344
Vem ska betala de lösa klinkerplattorna?
Приложения
Jag har en bostadsrättslägenhet. 1999 gjordes en stamrenovering. I samband med detta byttes ytskikten i badrummet. Nu har några klinkerplattor lossnat. Måste jag själv betala omläggning av golvet eller ska bostadsrättsföreningen stå för kostnaden?
Svar: Som bostadsrättshavare har du enligt lag och stadgar ett underhålls­och reparationsansvar för bland annat ytskikt och underliggande fuktspärr. Det innebär att du har ansvar för att golvet åtgärdas. Vi utgår i vårt svar från att det är bostadsrättsföreningen som har beställt stamrenoveringen och tillika bytet av golvytskikten. Om det kan konstateras att klinkerplattorna lossnar på grund av felaktigt utfört arbete kan du rikta anspråk på ersättning till bostadsrättsföreningen, som i sin tur får vända sig till entreprenören som utfört arbetet i ditt badrum.
Du bör även anmäla skadan till ditt försäkringsbolag då bostadsrättstillägget ska tillämpas om skadan är ersättningsbar enligt försäkringsvillkoren. Bostad­srättsföreningen bör också anmäla skadan till sitt försäkringsbolag.
Om du själv har beställt arbetet som utförts i ditt badrum får du själv rikta dina ersättningsanspråk direkt till den fi rma som utfört arbetet.
Gäller hemförsäkringen mot kackerlackor?
Jag har till min stora fasa fått in kackerlackor i min lägenhet, troligtvis som fripassagerare efter en Spanienvistelse. Täcker min hemförsäkringen en sanering av de äckliga krypen?
Svar: När det gäller sanering av skadedjur, t.ex. kackerlackor, pälsänger, vägg­löss m.fl . och även getingar, råttor och möss, så är det din bostadsrättsförenings fastighetsförsäkring som är aktuell. I fastighetsförsäkringen ska fi nnas en del som omfattar sanering av skadedjur i byggnad och på tomtmark. Anmäl till den person som normalt har kontakt med försäkringsbolaget, t.ex. förvaltare, vicevärd eller ordförande. Då blir det formellt riktigt med skadeanmälan till bostadsrättsfören­ingens försäkringsbolag.
Om inget fastnar på te on, hur får man fast te onet i stekpannan?
Genom att kombinera tefl onmolekylerna med andra molekyler med bra fäst­förmåga. Hos tefl on, ett handelsnamn för polytetrafl uoreten, består varje molekyl av ovanligt långa kedjor av mindre molekyler, 20 000 till 30 000 i varje. Kedjan grenar inte ut sig, utan består av en enda lång rad av de mindre molekylerna som kan vrida och for­ma sig på massor av sätt. Resultatet är ett material med hal, vaxartad yta som i stort sett ingenting fäster ordentligt på: perfekt för stekpannor så att inte maten bränner fast.
För att få fast tefl onet i stekpannan kombineras tefl onmolekylerna med ett sorts fästmolekyler som sitter som ett undre lager i pannan. För att förbättra fästet kan metallytan göras svagt skrovlig först. Ovanpå metallytan ligger sedan det sär­skilda fästlagret, som fäster både nedåt mot metallen och uppåt mot de understa tefl onmolekylerna. Tefl onlagret kan ges en lämplig tjocklek, och ibland innehåller
Приложения
345
det lite keramiskt material överst för att stärka slitytan något. Tefl on är ganska känsligt för repor med vassa föremål.
Varför blir stickkontakten på dammsugarsladden varm?
Därför att någonstans inne i stickproppen, eller i vägguttaget, går strömmen igenom en för klen anslutning. För att ström skall kunna fl yta utan för mycket motstånd behövs en viss grovlek på alla ledningar och andra saker strömmen skall passera genom. Ju starkare ström desto grövre dimensioner behövs.
Värmen i stickproppen är ett tecken på att något är fel, och felet bör åtgärdas innan man använder den mera. Gör man inte det fi nns en risk att det blir så varmt att en eldsvåda startar. Det är tillåtet att byta ut en stickpropp själv om man har nödvändiga kunskaper, har man inte det skall man kontakta en elektriker.
En trolig orsak till värmen i stickproppen är att en av skruvarna som håller fast ledningen vid stickproppens metallpinnar lossnat. Ledningen ligger då ofta bara mot metallpinnen på en liten punkt, och där blir det för liten grovlek när strömmen skall passera. Dammsugare drar relativt mycket ström. Felet kan också vara motsvarande anslutningar inne i vägguttaget, värmen fortplantar sig ut i stick­proppen också. Om det är ett gammalt vägguttag kan felet också vara att metall­blecken som sitter i hålen blivit slappa med åren och inte sluter tätt mot stickprop­pens metallpinnar längre. Andra fel kan också tänkas, till exempel att en del av småtrådarna som varje ledning i dammsugarsladden består av gått av eller hamnat utanför anslutningen till stickproppens metallpinne.
Felaktiga elektriska kopplingar kan leda till svåra olyckor, och faktabanken.nu rekommenderar inte någon att utföra elarbeten själv.
Är te onpannor farliga, jag har hört att det kan bildas giftiga gaser när man lagar mat?
Te fl onpannor är normalt inte farliga. Men om den t ex blir överhettad, för­störs beläggningen. Om pannan blir väldigt het kan det även bildas ångor med giftiga ämnen. Dessa känner man igen på den stickande lukten. Händer detta se till att vädra ordentligt och använd inte pannan mer.
Det är just på grund av att tefl on är så värmebeständigt, det klarar tempera­turer upp till ca 250–300 C, och för att det inte påverkas av andra kemiska ämnen, som det används i stekpannor och kastruller. Normalt vid stekning är tempera­turen runt 175–200 C, når den upp till 250–300 C börjar det lukta illa, och över 375 C bildas giftiga ångor.
En tumregel är att aldrig ställa en tom tefl onpanna på en platta, eftersom det då är svårt att märka om pannan blir för het. Undvik också att värma tefl onpannor på högsta eff ekt. Det är speciellt viktigt då du använder en sk induktionshäll, där uppvärmningen sker extra snabbt
Hur kan jag rengöra ugnens insida på bästa sätt?
.
Det fi nns ett antal produkter på marknaden som kan användas för att rengöra ugnens insida. Besök gärna din närmaste fackhandel för råd och tips. En vanlig
346
Приложения
metod är att tvätta av ugnens insida med grönsåpa blandat med vatten. Gör då så här: Tvätta av den kalla ugnen, sätt på ugnsvärmen och värm ugnen till 100 °C, tvätta av ugnen igen. Tänk på att endast rengöra ugnens släta emaljdelar — inte katalysemaljen.
Hur kan du rengöra ugnens utsida på bästa sätt?
Ugnens utsida rengörs bäst med ett rengöringsmedel som inte innehåller slip­medel. Vanligt diskmedel utblandat med vatten fungerar däremot bra. Det fi nns även speciella medel på marknaden som ger rostfria ytor skydd mot fi ngeravtryck, exempelvis Cromol.
Varför ska man inte stänga av teven med  ärrkontrollen?
Förutom att det kan innebära en brandrisk att låta teven stå i viloläge (stand­by) drar det också onödig energi.
Alla apparater i hemmet som inte är avstängda med strömbrytaren stjäl en­ergi. Använd alltså inte  ärrkontrollen vid avstängning av teven. Beräkningar visar att så mycket som 300–700 kWh el per år går till datorer, teveapparater, mobiltele­fonladdare och annan elektronik som står i viloläge i ett vanligt hushåll.
KUNGEN: JAG SORTERAR SOPOR/:   
Han källsorterar i det privata köket, har «stångats» för att få till en pelletspan­na på Drottningholms slott och pratar klimatförändringar vid statsbesöken — men någon miljöbil har det inte blivit.
— Jag lever väl kanske inte riktigt som jag lär, säger kung Carl Gustaf i en in­tervju om miljön och klimatförändringarna.
— Men i vår bilpark har vi två biogasbilar och två etanolbilar. Och dottern Madeleine, hon åker hybridbil vilket inte pappa gör ännu.
Kung Carl Gustaf skrattar och ändrar ställning i soff an i sitt ljusa audiensrum på Stockholms slott. Det är en ovanligt mild och solig novemberdag — som gjord för att prata om klimatförändringarna. Kungen liknar den varma hösten vid en väckarklocka, men han säger sig inte vara orolig.
— Människan är skarpare och smartare än så, vi kommer att ta tag i det här. Jag är glad att växthuseff ekten har kommit upp på agendan, nu diskuteras den dag­ligen både i svenska och internationella massmedier, säger han.
— Vi ska göra något bra av det hela. Det fi nns industrier och kunskap som kan utvecklas och Sverige hänger med jättebra.
Värnar om miljön
Själv fi ck han upp ögonen för de «stora, viktiga och allvarliga» klimatföränd­ringarna när han och kronprinsessan Victoria för två år sedan reste mellan Luleå och Stockholm på isbrytaren Oden. I sällskap hade de internationella klimatfors­kare, bland andra amerikanen Bob Corell och australiern Will Steff en. Resan var ett
Приложения
347
internationellt miljösymposium, ett så kallat Royal Colloquium, som kungen sedan 1992 med jämna mellanrum tar initiativ till.
Efter symposiet på isbrytaren har kungen sökt återkomma till miljö- och kli­matfrågorna när han talar off entligt och när han har överläggningar vid till exem­pel statsbesök.
— Jag tar ofta upp frågorna, de blir en röd tråd. Jag talar om energifrågor när vi besöker olika projekt och industrier.
Sparar miljoner
På ett privat plan har kungen också varit pådrivande för att få Statens fastig­hetsverk att bygga en pelletspanna för Drottningholms slott och de intilliggande fastigheterna, som tidigare värmdes med olja.
— Jag började stångas med det där för en fem, sex år sedan. Då ville jag ha uppvärmning med halm, men det har landat i en pelletspanna, berättar han.
— Det gör att vi sparar in ungefär 1,5 miljoner kronor per år och minskar utsläppen med 90 procent.
ПРИЛОЖЕНИЕ К УРОКУ 22
PRYLARNA SOM ÄR FÖRBJUDNA I SVERIGE/
,   
Se upp så att du inte blir en lagbrytare. Det fi nns massor med udda, roliga prylar där ute i världen eller på nätet. Men se upp — du kan bli en lagbrytare om du använder dem i Sverige. Här är fem prylar som är mer eller mindre förbjudna i Sverige. Det är magasinet M3 som listat prylar som säljs utomlands eller på nätet men som inte får användas i Sverige.
1. Mobilblockerare
Tänk dig att kunna fi mpa grannens pladder på tåget eller krogen. I bland an­nat USA och Japan säljs apparater som skickar ut en störsignal som slår ut mobiler, de minsta är diskreta fi ckmodeller med några meters räckvidd. Men de är totalför­bjudna i Sverige eftersom de också kan slå ut till exempel nödsamtal till 112.
2. Segway
Till och med far och son Bush testade Segway 2003. För några år sedan var den elektriska tvåhjulingen het. Till och med president Bush tog sig en åktur — och höll på att vurpa ordentligt. Men glöm att kunna puttra fram här i Sverige som man gör längs strandpromenaden i Nice. Här får Segway bara köras på avgränsat område.
3. CT1-telefoner
Trådlösa telefoner av analog typ förbjuds i hela EU i slutet av året. Anledning: det frekvensband som de använder är avsett för gsm-telefoni och kan störa mobil-
348
Приложения
trafi ken. Har du redan en analog trådlös telefon hemma måste du kassera den vid nästa årsskifte, annars riskerar du böter skriver M3.
4. Radarvarnare Prylar som kan göra att du undviker hastighetskameror i trafi ken är förbjudna
i Sverige. Även att bara inneha dem är förbjudet.
5. Radioprylar utan CE
All utrustning som har inbyggd radiosändare — som mobiltelefoner, walkie­talkies och radiostyrda leksaker — måste vara CE-märkta för att få användas i Sve­rige. Innehav är inte olagligt — men att slå på produkten är det.
ÄR DET VÄRT ATT SITTA I SVENSKT FÄNGELSE?/
     ?
Kalla fakta om fängelse
Det fi nns 55 fängelser i Sverige.
Varje år tas nästan 11 000 personer in i fängelse.
Varje dag sitter det cirka 5000 personer i fängelse.
Ungefär hälften av personerna har suttit i fängelse tidigare.
De fl esta som sitter i fängelse har begått ett narkotikabrott. Näst fl est är de som begått någon form av våldsbrott.
Ungefär 160 personer sitter på livstid. 4 av dem är kvinnor och resten män.
Så här ser klienterna ut — statistik:
93% är män;
72% är svenska medborgare;
60% har högst grundskoleutbildning;
40% saknar arbete;
40% är återfallsförbrytare;
35% har bistånd från socialtjänsten/försäkringskassan;
28% har inkomst från olaglig verksamhet;
15% är bostadslösa;
15% har folkpension;
8% är 55 år eller alder 6% är 20 år eller yngre;
83% är tobaksrökare/snusare;
70% missbrukar droger och alcohol;
50% har injicerat narkotika;
22% har begått narkotikabrott;
17% har begått våldsbrott;
16% har begått tillgreppsbrott (stöld);
3% har begått sexulbrott.
Приложения
Vilka sitter i fängelse?
349
De fl esta som sitter i fängelse är män. Drygt hälften av de som tas in i fängelse har suttit i fängelse förut. Det fi nns klienter (vi kallar personerna för klienter) i alla åldrar, från ungdomar till pensionärer. Medelåldern på klienten är någonstans mel­lan 35–44 år.
Klienter som kommer till kriminalvården har mycket olika bakgrund. Många har skolkat från skolan och missat undervisningen och haft svårt att anpassa sig i skolan och samhället. Många saknar yrkesutbildning och har aldrig haft ett jobb eller så var det länge sedan de jobbade.
Missbruk och kriminalitet hör ihop, och ofta är det narkotikan som är orsa­ken till att man hamnar i fängelse.
Klienterna har ofta svåra drogproblem. Hälften av alla som kommer in till fängelset har missbrukat narkotika långa tider. Många saknar bostad och har my­cket dålig ekonomi. Oftast är de i mycket dåligt skick när de kommer till oss; un­dernärda och sjuka efter många år av drogmissbruk.
Allt detta försöker vi ändra på när vi har klienterna hos oss, för vi vill att de ska komma «Bättre ut» från fängelset än de var när de kom in.
En dag i fängelset
Klockan sju på morgonen är det väckning. Då går kriminalvårdarna runt och knackar dörr och säger «God morgon». Klockan åtta äter de intagna frukost och sedan går alla till sin sysselsättning. Alla som sitter i fängelse måste göra någonting på dagarna. En del arbetar, t. ex. i en verkstad, ett snickeri eller ett tvätteri. Andra går i skolan. Det fi nns möjlighet att läsa in grundskolan och gymnasiet och det går även att läsa universitetskurser på distans. Många är med i behandlingsprogram på dagarna, där de får hjälp med de problem som ofta är orsaken till brottsligheten.
Arbetet avbryts för lunch, och efter maten får de intagna vara ute en stund och promenera. Klockan två är det dags att gå tillbaka och sedan arbetar eller pluggar alla fram till klockan halv fem, då det är dags för middag. Efter maten har de intagna fritid, och då kanske de spelar biljard eller pingis. De kan också träna i gymmet eller spela lite boll. Många anstalter har bibliotek, där de intagna kan låna böcker och i vissa fall anordnas kurser i t. ex. matlagning och gitarrspel. Det är också under fritiden som de kan ta emot besök.
Klockan åtta på kvällen får alla intagna gå till sina bostadsrum för inlåsning. Det kan låta tidigt, men många tycker det är skönt att få vara ifred. Där kan de titta på TV, läsa och kanske skriva brev.
Fotboja
Du kan ibland få fotboja istället för att vara på anstalt.
Fotbojan är en rem som är fastlåst på foten.
Där fi nns elektronisk utrustning som gör att Kriminalvården kan bevaka dig om du går för långt.
350
Приложения
1. Fotboja istället för kort fängelsestraff (IÖV).
Om du har dömts till högst sex månaders fängelse kan du ansöka om att få avtjäna straff et med fotboja utanför anstalt (intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV). För att du ska kunna få fotboja måste du ha ordnad bostad, telefon och sysselsättning, i regel minst halvtid.
Din ansökan ska du lämna till Kriminalvården, som gör en utredning för att se om du är lämplig för fotboja. Om myndigheten säger ja, kommer frivården att upprätta en plan som gäller för dig under tiden du har fotboja.
Du kan få fotboja även om du redan har haft det tidigare. Men då måste det ha gått tre år sedan du hade fotboja senast.
2. Fotboja vid utslussning från anstalt ( Fotboja efter ett långt fängelse-
straff ).
Det fi nns två särskilda utslussningsåtgärder där du kan få fotboja. Det är halv­vägshus och utökad frigång (tidigare IÖV-utsluss). I båda fallen görs det en utred­ning inför varje beslut om utslussningsåtgärd.
3. Fotboja på anstalt.
Fotboja fi nns också för intagna på några av de öppna anstalterna.
Соседние файлы в предмете [НЕСОРТИРОВАННОЕ]