Добавил:
ivanov666
Опубликованный материал нарушает ваши авторские права? Сообщите нам.
Вуз:
Предмет:
Файл:Сборник упражнений к базовому курсу современный шведский язык
.pdf
Приложения
331
Kan jag föda barn utan att smitta dem med herpes?
Många oroar sig för att herpes skall påverka fruktsamheten, det gör den inte!
Kvinnor med herpes kan utan problem genomgå en normal graviditet och även
föda sitt barn på vanligt sätt. De kvinnor som har herpes har cirkulerande antikroppar i blodet, vilka kommer att skydda barnet både under graviditeten och vid
förlossningstillfället. Man ska dock alltid informera barnmorskan och gynekologen
om man har herpes.
ПРИЛОЖЕНИЕ К УРОКУ 20
KAN MAN TA BORT SIN ONDSKA, JAN GUILLOU?/
, *?
* Ян Гийу — автор романа «Зло».
Ja, omständigheterna formar oss och jag vill påstå att man i olika perioder av
sitt liv kan bli det ena eller det andra.
I tio år regerade våldet Jan Guillous liv. Först genom styvpappans systematiska
misshandel i Saltsjöbadshemmet, sedan av en våldsam elevuppfostran på internatskola. Upplevelserna blev till romanen Ondskan. I går gick fi lmen om Jan Guillous
tidiga liv upp på landets biografer.
Namn: Jan Oskar Sverre Lucien Guillou.
Född: I Södertälje den 17 januari 1944 (familjen var på väg i bilen och Jan
Guillou som föddes för tidigt ville ut just när man passerade Södertälje).
Yrke: Författare, journalist, förlagsägare och Publicistklubbens ordförande.
Familj: Fru Ann Marie Skarp, förläggare, barnen Dan, 32, och Ann Linn, 31.
Bostad: Våning på Östermalm och hus i Roslagen.
Inkomst: 2 146 700 (taxerad inkomst 2002).
Pappa Charles Guillou: Fransman som kom till Sverige som son till franska
ambassadens vaktmästare. När pappan avancerade till ambassadör i Helsingfors
följde han med. Har arbetat som sportjournalist. Fortfarande bosatt i Finland.
Mediebilden av sig själv:
— Under 70-talet var jag mallig, besvärlig, högfärdsgalen och brutal. På
80-talet försvann det, ingen sa ett ont ord om mig därför att jag satt i rutan. Tvbilden av mig var ju för allmänheten mycket starkare än den journalistkollegor ville
förmedla. Sedan lämnade jag tv-rutan och på 90-talet började det där snacket om
igen.
De värsta myterna:
— Att jag aldrig säger något gott om några kollegor. Att jag anser att det
inte fi nns någon journalist i hela världen som är så bra som jag själv. Att jag är
självgod.

332
Приложения
Unga, blonda, duktiga, kvinnliga journalistkollegor:
— Jag har kritiserat olika journalistiska fenomen sedan 70-talet. Det betyder
att jag måste ha riktat kritik mot ett par hundra kollegor under åren. I ett par procent av de fallen så har de journalister jag har kritiserat varit kvinnor, yngre än jag
själv och med blond hårfärg. Plötsligt är det allt jag gör, hoppar på unga blondiner
för att jag känner mig hotad och är avundsjuk.
— Nästa knäck (journalist-uttryck för nästa uppdrag).
— Att göra en journalistisk tv-serie om den svenska medeltiden. Det är så
väldigt många människor som läser Arn Magnusson-böckerna som bokstavliga
berättelser om den svenska nationens födelse. Jag har nästan en skyldighet att göra
fem timmar tv och berätta vad vi faktiskt vet.
Känner du dig utlämnad?
— Nej, det är en kort del av min biografi för över 40 år sedan. Jag inspekterade min kropp häromdagen och upptäckte till min förvåning att de fl esta ärren är
läkta. Jag har något kvar, en utslagen tand och något i pannan, men annars är de
fl esta borta. Till och med ett brännsår som jag har haft här (Jan Guillou pekar mot
bröstet) under större delen av mitt liv är så att jag inte riktigt kan hitta det. Jag tror
att det har fungerat så också när det gäller de osynliga ärren. Jag får ingen pulsförhöjning längre när jag pratar om det.
För att du skrev boken?
— Jag plågade folk på kalas under 70-talet med att maniskt berätta om Solbacka. Det är en dramatisk historia den första kvarten, men inte den andra timmen. Ett sidoskäl att skriva boken var att jag skulle sluta prata om det här, jag skulle
aldrig mer tänka på det.
Vad tror du om risken att de som ser fi lmen kommer att psykologisera över dig?
— Mycket stor. Jag är väldigt trött på det, delvis därför att jag är skeptisk till
psykologiska tolkningar av verkligheten och av människor i största allmänhet. Min
första kontakt med psykologer var rätt komisk, jag skickades som 14-åring till något psykotekniskt institut, där man testade mig och kom fram till att jag vetenskapligt bevisat var obotligt kriminell. Denna slutsats har präglat min syn på psykologer.
Hur var det att se fi lmen?
— Film är ett starkt känslomedium, så klart så bryter den igenom de
skyddsvallar som jag inte har byggt upp. Då ser jag saker framför mig som jag inte
tycker om. Jag tycker inte om att hata människor på det sättet som jag gjorde då.
Vad tycker du om fi lmen?
— Filmen är ju bra. Den beskriver motståndets komplikationer. Men det
fi nns en tydlig skillnad. I romanen är huvudpersonen Erik Ponti inte utan vidare
en god person. Det är den komplikationen som förmodligen gör att det här är
en diskussionsbok i skolgeneration efter skolgeneration. Man får grubbla och ta
ställning till om Erik Ponti har rätt till sitt uppror. Men hur ska han göra uppror?
Hans metoder är utomordentligt diskutabla.

Приложения
333
Hur såg din ondska ut?
— En total brist på empati och en total hänsynslöshet. Pojkar som övar sig att
slåss med pyjamasbrottning och snurr- och hoppsparkar tror att det är en teknisk
fråga. Det är det inte. Det är en psykologisk fråga. Erik Ponti slår en annan människa rakt in i ansiktet med full kraft utan att tveka. Han vet precis hur mycket han
ska skada och gör det med avsikt och utan att tveka.
Kan man ta bort sin ondska?
— Ja, man är inte född ond eller god. Omständigheterna formar oss och jag vill
påstå att man i olika perioder av sitt liv kan bli det ena eller det andra. För mig var det
ett beslut. Det var inte så moraliskt som det var taktiskt. Skillnaden för mig mellan
15 och 17 år var bland annat viktförändringen från 60 till 78 kilo. Det innebär rent
praktiskt att våldsutövningen med den graden av hänsynslöshet kan leda till fullständig katastrof. För min egen del skulle det betyda fängelse. Men eftersom jag skulle bli
advokat så att jag kunde lägga ner Solbacka var det en mycket enkel kalkyl.
Jag inbillar mig att våld är ett djupt rotat beteende som uppstår som en refl ex hos
vissa.
— Inte för mig. Jag ägnade mig åt kalkylerat våld. Planerat. Åt båda hållen.
Jan Guillou väljer en scen ur fi lmen för att förklara vad han menar. Det är
en scen mycket lik verkligheten, en sekvens han tycker om, som får hans ögon att
glittra när han berättar:
En natt kastar de styrande rådsmedlemmarna på internatskolan en hink med
avföring i hans och kamratens rum. Jan Guillou moppar upp sörjan och lite senare
på natten smyger han till elevhemmet och välter innehållet över den sovande rådsmedlemmen som är chef över de andra. Jan Guillou säger att han vet att hämnden
nu kommer att bli besinningslös och ger oss sin lösning. Han provocerar rådsmedlemmen att misshandla honom.
— Jag hånfl inar mot honom så länge som ögonen syns. Det kommer att vara
lugnt en lång period till ett väldigt lågt pris, några stygn i ansiktet. Ingen slår en
människa med stygn i ansiktet. Våld kan användas omvänt.
Hade du några moraliska betänkligheter gentemot din familj när du gav ut
boken?
— Min styvfars eventuella chikan (skandalisering) av denna bok var inget bekymmer. Det var naturligtvis ett större bekymmer med min mor, men det var inget
som hindrade mig.
Pratade du med henne innan?
— Nej. För hennes del tror jag att det är så att ingenting av detta någonsin har
inträff at. Jag vet inte ens om hon har läst boken.
Vad gjorde din mamma när du blev slagen?
— Drog sig undan, lade sig inte i och baddade mina sår efteråt om något behövde baddas.
När förstod du att våldet hemma inte var normalt?
— Det här dagliga våldet var lika naturligt som växlingar mellan olika måltider eller andra dagliga rutiner. Man går upp, går till frukost, går till plugget, kom-

334
Приложения
mer hem, får stryk, läser läxorna, får lite mer stryk och så är det middag. Jag hann
bli åtta-tio år innan det gick upp för mig att andra barn inte fi ck stryk och att det
var något skamligt över det.
Varför ingrep ingen?
— Jag var hemma hos en kompis, en grannpojke i Saltsjöbaden. Av något
skäl drog jag av mig tröjan och jag råkade vara blodrandig på ryggen. Det gjorde ju
kolossalt starkt intryck på de här föräldrarna som pratade om det. Jag hörde ordet
polis men det var ett så förfärligt ingrepp i familjen att ringa polisen. Husagan var
fortfarande tillåten, inte i den här omfattningen, men att ingripa skulle vara en
social omöjlighet.
Vad sa din mormor och morfar som ni bodde med?
— De tyckte att detta var förfärligt men å andra sidan skulle den sociala skammen, som var stor nog genom att deras dotter hade gift sig med en underklassperson, sannerligen inte minskas av att man drog in några myndigheter i familjeangelägenheter.
Vad tänkte du själv?
— Min upplevelse av mig själv på den tiden liknar våldtäktsoff rets, de belastar
sig själva. Det gjorde jag också. Det var mig det var fel på. De andra fi ck ju inte stryk.
Minns du första gången du blev slagen?
— Nej. Då var jag nog fem år.
Varför slog han?
— Jag uppfattar detta som en sjuk människa, en sexualsadist. Han blev upphetsad och det fi ck jag praktiskt lära mig att hantera. Han hade ett antal grundrapp,
tio. Om jag uppförde mig på ett eller annat felaktigt sätt kunde han ändra antalet.
Han hade en instrumentsamling med vilket våldet skulle utövas. Det var ett långt
skohorn, en klädesborste, ett björkris som jag då och då måste förnya själv, och om
det inte var tillräckligt välgjort kunde det bli tillägg med fl era rapp.
Hur svåra skador fi ck du?
— Jag vårdades i hemmet vid några tillfällen, men aldrig på sjukhus.
Fanns det något gott i relationen med din styvpappa?
— Off entligt ville han uppträda som andra människor. Vi hade en stor motorbåt som gick fortare än alla andras båtar och åkte vi med den fi ck jag vara hoppilandkalle. Det var kul. Men det fanns alltid ett hot med. Gjorde jag något fel så blev
det påbackning på eftermatenstryket.
Hur har misshandeln format dig?
— Jag vet inte. Vissa saker skulle man kunna gissa om. Jag är inte rädd av mig.
Det tror jag är ett ärr från den där tiden.
Vad ska mobbade barn göra?
— Blir barn mobbade i skolan ska de slå tillbaks. Hyckeltillvaron i skolan om
man råkar ut för mobbning säger att man inte ska slå tillbaks. Man ska tillkalla
kurator, lärarråd, i värsta fall polis. Sedan ska saker och ting utredas och krisgrupper
tillsättas. Som mobbningsoff er blir man centrum i detta händelseförlopp. Det slutar
med att man ska fl ytta till en annan skola som det berömda mobbningsoff ret vilket

Приложения
335
då väcker omgivningens nyfi kenhet, så man provmobbar lite och det visar sig gå
utmärkt.
Vad händer om man slår tillbaks?
— Då får man antagligen lite stryk. Det gör inte ont, inte förrän efteråt. Om
det kostar en blåtira eller en utslagen mjölktand så är det värt det, för man blir inte
mobbad igen.
Vad ska barn som blir misshandlade av sina föräldrar göra?
— Då kan man inte slå tillbaks för då blir det värre, där har man ingen fysisk
chans. Deras våld går inte att bekämpa med någon förhöjd egen värdighet. Då ska
de ringa barnombudsmannen.
Vad tänkte du om din biologiska pappa när du var liten?
— Det var naturligtvis riddaren på hästen som kunde tänkas komma en dag
och befria.
Vad visste du om honom?
— Han var förbjudet samtalsämne hemma. Men mormor berättade legender,
sagor om denna person. Fram till jag var 34 år levde jag i föreställningen att jag var
fransk greve.
Hur var det att möta honom som vuxen?
— Han var en dröm under min uppväxt. När jag träff ade honom i verkligheten
så förstod jag att mitt liv hade blivit totalt annorlunda. Så mycket kan jag säga. Den
här mannen är en elegant mellanviktare som ser ut som Roy Sheider (amerikansk
skådespelare), humoristisk, vänlig och utstrålar ingen som helst hotfullhet. I fl era
avseenden helt olik mig.
Maria Trägårdh
ПРИЛОЖЕНИЕ К УРОКУ 21
AKTUELLA HUSHÅLLSPROBLEM/
Förpackningar och tidningar: varför ska man källsortera dem?
Återvinning av förpackningar och tidningar är miljömässigt bra, det sparar
både energi och material (läs mer om under Återvinningen). Alternativet till
återvinning är att vi fortsätter att förbruka resurser och sedan bara slänger de i
soporna, i en och samma hög.
Det fi nns en lag om producentansvar för både förpackningar och tidningar
som omfattar alla medborgare och företag. Lagen syftar till att vi alla ska bidra till
att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom att källsortera förpackningar och
tidningar.
Mjölkförpackningar med skruvkork av plast: hur sorteras dem?
Vi får många frågor om hur mjölk/fi l/juiceförpackningar som har en
skruvkork av plast ska sorteras. Svaret är att den sorteras på samma sätt som

336
Приложения
de utan plastkorken, men själva korken skruvas av och läggs bland de hårda
plastförpackningarna. Plastdelen som sitter fast i förpacknignen får sitta kvar, den
separeras sedan bort från pappersfi brena i återvinningsprocessen.
Generellt så gäller samma sak för alla förpackningar som består av
sammansatta material. De sorteras alltid efter vad vi kallar det viktmässigt
dominernade materialslaget. Regeln är att du aldrig ska behöva använda ett verktyg
för att separera två material åt. T. ex den metallring som blir kvar på vinägerfl askan
av glas när korken skruvats av, får du lämna kvar på fl askan
Medicinkartor som består både av plast och aluminium: hur sorteras dem?
En medicinkarta sorteras som en mjuk plastförpackning. Den består
viktmässigt mest av plast (aluminiumet är bara ett tunt lager).
Kan man lämna tomma spray askor till insamlingen av metallförpackningar?
Sprayburken betraktas som tom när det inte kommer någonting mer ur den
när man håller sprayknappen intryckt, och den är tyst s k pys-tom.
Tvättmaskinen: varför uppstår dålig lukt i den?
Tvättning vid främst låga temperaturer kan resultera i att dålig lukt uppstår
i tvättmaskinen. Kör maskinen ca en gång i månaden på högre temperatur, helst
i 90 °C med vittvättmedel för att hålla maskinen ren och undvika uppkomsten
av dålig lukt. Det går bra att köra maskinen utan kläder om man inte vill tvätta i
så höga temperaturer. Vittvättmedel med blekmedel har också en positiv eff ekt.
Ytterligare en enkel åtgärd är att alltid lämna tvättmedelsfacket och luckan på glänt
efter avslutad användning så att de luftas och torkar upp inuti, särskilt om man
exempelvis åker på semester och inte kommer att använda maskinen under en
längre period. Följ även tvättmedelstillverkarens rekommendationer om dosering
så att du inte överdoserar i onödan samt beakta tvättmaskinens maximala kapacitet
i de olika programmen för att ytterliga minska risken för dålig lukt.
Varför är det svart beläggning i tvättmedelsfacket?
Tvättning vid främst låga temperaturer kan leda till en ansamling av bakterier.
Avlägsna tvättmedelsfacket och rengör det noggrant i hett vatten. Rengör även
omgivande väggar med en borste. Behandla med desinfektionslösning efter
rengöring. Efter avslutad tvättning bör tvättmaskinens lucka samt tvättmedelsfacket
lämnas på glänt så att fräsch luft kan passera.
Kyl-/frysskåpet: varför låter det?
Det är inte ovanligt att det hörs ljud från kyl- och frysskåp, särskilt när de slår
på eller av. Kompressorn (motorn) kan surra under drift. Ett bubblande, gurglande
eller surrande ljud kan höras när kylaggregatet går. Ett klickande ljud kan höras
om termostaten slår på och av kompressorn. Ett knakande ljud kan höras vid

Приложения
337
autoavfrostning eller när apparaten kyls ner eller värms upp. En frostfri frys kan
avge ett lågt visslande ljud när luften cirkulerar i utrymmet. Andra ljud kan orsakas
av: att apparaten inte står jämnt, att apparaten vidrör andra apparater, möbler eller
väggar, att lådor, korgar eller hyllor är lösa eller har fastnat. Flaskor och andra
behållare kan skallra mot varandra.
Varför bildas is eller vattendroppar?
Det är vanligt att is- eller vattendroppar bildas på kylskåpets bakre vägg.
Fukt ackumuleras och blir till vattendroppar som fryser. När autoavfrostningen
startar, smälter isen och rinner efter bakväggen till rännan som styr vattnet ner till
rörledningen och till behållaren ovanpå kompressorn varifrån det dunstar. Detta
är inte skadligt men se till att inget i kylskåpet vidrör den bakre väggen då fi nns det
risk för att det blir blött.
Varför blinkar frysens temperaturdisplay?
Om den digitala displayen på din frys blinkar indikerar det att temperaturen
har stigit till över –14 C. Det kan bero på att dörren har lämnats öppen, varm
mat har lagts in, strömavbrott mm. Tryck på och håll in larmknappen (signalhorn
med ett kors genom). Då visas den högsta temperatur som uppnåtts sedan förra
gången knappen trycktes in. När knappen släpps återgår displayen till det normala,
förutsatt att det inte längre fi nns något problem. Om du tänker ställa in färsk
mat i frysen bör du slå över till Super(Fast)-frysning minst två timmar innan
maten ställs in och alltid ställa den färska maten på den översta hyllan tills den är
fryst.
Varför är kylskåpets golv vått?
Det här kan bero på att dräneringsledningen för kondensvattnet är blockerad.
Den sitter på baksidan av kylaggregatet. Torka av kylskåpets botten och rengör
ledningen och utloppshålet med en bomullspinne eller liknande. Du kan undvika
problemet genom att rengöra dräneringsledningen regelbundet.
Fläkt: hur och hur ofta byter man ut kol ltret?
Under normal användning (1–2 timmar per dag) bör fi ltren bytas ut en gång
per år. Utbytesfi lter fi nns hos auktoriserade återförsäljare. Se din bruksanvisning
hur fi ltret ska bytas.
Hur och hur ofta ska man rengöra metallfett lter?
Under normal användning (1–2 timmar per dag) måste fi ltren rengöras efter
8-10 veckor. När man avlägsnar fi ltret kan man se att det är missfärgat. Det är dock
normalt och inget att oroa sig över. Metallfettfi lter kan rengöras i diskmaskin, men
diska dem inte tillsammans med annat diskgods. Vill du göra rent fi ltret för hand så
blötlägg fi ltret i hett tvålvatten, borsta rent, skölj noggrant och låt torka.

338
Dator: drar en dator lika mycket ström vid starten som den gör på en hel vecka?
Приложения
Nej, det stämmer inte att datorn drar lika mycket ström när man startar den
som när den är igång en hel vecka.
En dator drar olika mycket energi vid olika tillfällen. När man jobbar med
datorn och tex spelar spel, surfar på Internet eller använder Word drar den mer
energi än när den inte används. Skärmen står för en ganska stor del av datorns energianvändning. En stor del av energin går också åt till att driva fl äkten som kyler
datorn. När datorn är i viloläge och skärmen är släckt drar den som minst energi.
Ett exempel på hur man kan räkna
En vanlig stationär PC med skärm använder ca 150 W när den används och
cirka 30 W när den är i viloläge med skärmen släckt. När datorn är avstängd drar den
cirka 15 W. Vid uppstartsskedet drar den max energi, i det här exemplet 180 W.
Om vi antar att uppstarten tar 3 minuter med maxeff ekt 180 W blir energiåtgången 9 Wh eller 0,009 kWh. (180 W/3/60 h).
När en dator är igång en hel vecka kan vi anta att den används 4 h per dygn
och är i viloläge resten av tiden. Då blir energianvändningen
4h/7 dagar/150 W + 20 h/7dagar/30 W = 8 400 Wh eller 8,4 kWh.
Stor skillnad
Det är alltså stor skillnad, datorn drar mycket mer under en vecka än vid uppstarten och det beror på att uppstarten varar så kort tid. Som jämförelse kan man
också räkna att 1 kWh kostar ca 1 kr. Då kostar uppstarten 0,9 öre medan att ha
datorn i gång en vecka kostar 8,40 kr.
Energisnål matlagning — hur går det till?
Det fi nns en del smarta tips för dig som vill spara energi när du lagar mat. Här
nämner vi några av de vanligaste.
Om du har en snabbplatta så kan det vara bra att känna till att den drar mindre energi än de vanliga stekplattorna. När du lagar mat åt dina vänner får du den
minsta energianvändningen om du använder kastruller och stekpannor med plan
botten som passar spisplattorna väl. Så fort något ska kokas, bör du sätta på locket
på kastrullen för att inte förlora värmeenergi i onödan.
Om det är mindre mängder mat som ska värmas upp är det bra om du använder microvågsugnen.
Kan jag spara energi genom att duscha istället för att bada?
Javisst, genom att duscha istället för att bada kan du hjälpa till att spara energi.
Du kan duscha så ofta du vill, men stå inte i duschen länge.
I en familj på fyra personer går cirka 3500–6500 kWh energi per år till varmvatten. Det motsvarar en kostnad på 2000–3700 kronor per år.
Visste du att...
...en dusch på 12,5 minut i många fall gör av med lika mycket varmvatten som
ett bad i badkar?

Приложения
Bor du i villa?
339
Om du bor i villa kan ett byte av en gammal varmvattenberedare hjälpa till att
spara energi. Äldre varmvattenberedare är ofta dåligt isolerade och i vissa fall kan
så mycket som 1200 kWh, eller 684 kronor per år, gå förlorade.
En ny varmvattenberedare bör uppfylla fl era viktiga krav. Först och främst ska
den vara anpassad för hushållets behov. I de fl esta fall räcker en förrådsberedare
som rymmer 200 liter för en familj. Varmvattenberedaren ska vara välisolerad och
därigenom ha små värmeförluster. Varmvattenberedaren ska också kunna kopplas
till andra energikällor, som solfångare eller till den befi ntliga värmepannan. Temperaturen på vattnet i beredaren skall vara minst 60 grader för att minimera risken
för skadliga legionellabakterier.
Är det bra eller dåligt ur energisynpunkt att släcka lamporna
när man lämnar rummet?
En vanlig vanföreställning är att lamporna drar extra mycket energi när man
tänder och släcker dem ofta. Både glödlampor, lysrör och lågenergilampor är konstruerade för att tändas och släckas ofta. De drar varken mer energi eller går sönder.
Om man har rätt placerad belysning och precis lagom ljusstyrka (det senare
beror ju på om du ska läsa, sitta och prata eller om det är mysbelysning) kan du
sänka elanvändningen med upp till 70%. Ett annat sätt att sänka elkostnaden för
belysning är att byta ut de vanliga glödlamporna till lysrörslampor i de lampor som
lyser länge varje dag. En 40 W glödlampa lyser 25 timmar för 1 kWh och en 7 W
lysrörslampa (som motsvarar en 40 W glödlampa) lyser 143 timmar för 1 kWh.
Tjänar jag något på att sänka temperaturen inomhus på nätterna?
Att sänka innetemperaturen lönar sig alltid ur besparingssynpunkt. Hur stor
besparingen blir beror på vilken temperatur man sänker ifrån , under hur lång tid
man sänker och på husets fysiska status.
Enkelt uttryckt; i ett normalhus sparar man cirka 5 procent på en grads sänkning över dygnet om man före sänkningen hade 20 grader varmt. Om innetemperaturen ligger högre ökar besparingen och omvänt. Lägg dock märke till att detta
baseras på en heldygnssänkning.
När det gället huset så äts en del av besparingen upp om huset har högt U-värde = huset är dåligt isolerat. Hur mycket som försvinner är svårt att säga generellt.
Det brukar också rent allmänt fi nnas en hel del pengar att spara på att se till att
styr- och reglerutrustningen fungerar tillfredsställande. Stora temperatursvängningar är kostsamma, liksom s.k. övertemperaturer, alltså varmare än man vill ha det.
Varför blir det varmare i rummet när jag har vädrat?
Att öppna fönstren och vädra när det är för varmt i rummet är en naturlig
åtgärd. Men det är inte alltid så lyckat!

340
Приложения
Det som händer när man öppnar fönstren och den kalla luften strömmar in är
att elementen går för högvarv för att kompensera temperaturförändringen. Vill du
vädra ska du först dra ner termostaten på elementet, eller helt enkelt stänga av det,
vädra snabbt och sedan stänga fönstret och dra upp termostaten igen.
På sommaren ger belysning, datorer och andra elektriska apparater överskottsvärme som vi ofta måste kyla bort, med luftkonditionering. Tänk då på att
både värme- och kylsystem har stor termisk tröghet. Det betyder att det tar lång
tid för systemet att ändra sig. Ändra därför termostaten lite och vänta sedan något
dygn för att se om det behöver justeras ytterligare.
Ett sätt att sänka energikostnaden för just uppvärmning är att sänka rumstemperaturen. Det räcker att ha +20 grader i vardagsrummet och +16–18 grader i sovrummet till exempel. Varje grads temperatursänkning betyder 5 procents besparing.
Vem ansvarar för sprickorna?
Vi har stora sprickor i våra väggar. Vi ska nu tapetsera och måla om och
sprickorna måste åtgärdas innan dess. Vem är det som är ansvarig för dem — vi
eller föreningen?
Svar: Det är föreningen som bär reparations- och underhållsansvaret för
ytterväggar o ch bärande väggar. För icke bärande innerväggar bär bostadsrättshavaren
reparations- och underhållsansvaret. Om sprickorna bara fi nns i ytskikten är ni som
bostadsrättshavare ansvariga för dem. Om sprickorna är bredare och djupare ska
föreningen åtgärda sprickorna i ytterväggar och bärande väggar. Ni själva åtgärdar
sprickorna i icke bärande väggar. Föreningen ska enligt bostadsrättslagen och HSBs
normalstadgar hålla fastigheten i gott skick.
Det luktar avlopp!
Från underskåpet vid diskbänken kommer det då och då riktiga dunster av
avloppslukt. Vad kan det bero på och hur åtgärdar man det? Rören är rena och
förhållandevis nyinsatta. Jag har fått bakteriedödande medel från föreningen, men
det har inte alls hjälpt.
Svar: Du är inte ensam om den här typen av obehag. Jag föreslår att du, helst
i samråd med bostadsrättsföreningen, gör följande:
1. Kontrollera så att det inte ligger någon gammal matrest eller annat längst
bak i diskbänkskåpet. Sådant kan lukta mycket illa.
2. Kolla anslutningen mellan vattenlås och avloppsrör. Det är viktigt att det är
tätt här Tätningsmedel/silikon fi nns att köpa i VVS-handeln.
3. Ett undertryck i lägenheten kan göra att vattnet i vattenlåset torkar ur. Kolla
detta med en sakkunnig på ventilation.
Mitt golv är buckligt
Golvet i min HSB-lägenhet har blivit ojämnt och «buckligt». På vissa ställen
har det nog höjt sig bortåt fem centimeter. Vad kan det bero på? Och vad kan jag
göra åt det?
Соседние файлы в предмете [НЕСОРТИРОВАННОЕ]
